Zita svarar på frågor om gödsel och om planering

Skörd i slutet av september av kinesisk bladselleri. Såddes i februari.

Hur gödslar du? Hur planerar du så att du alltid har plantor. Det är de två frågor som Zita oftast får, senast på vårt instagramkonto @ortenodlar. Här svarar Zita själv på frågorna. Men först berättar hon hur hon hur kom fram till sin odlingsstrategi. Och för er som är nya här så är Zita kvinnan som förra året skördade 859 kg grönsaker på sin 100 kvm stora lott på Järvafältet. Här berättar hon med egna ord: 

Det finns en historia bakom mitt beslut att använda stallgödsel som grundgödsling. Jag började odla i Sverige 2015. Min lott ligger på det lägsta stället i vår förening. Om man grävde 10 cm djupt sipprade grundvatten upp. 

Jag köpte många säckar komposterad kogödsel och små säckar pelleterad kogödsel samt många säckar med planteringsjord. Våren 2016 upptäckte jag att nästan all kinesisk gräslök hade frusit ihjäl under vintern. Rötterna låg precis ovanför den blöta alven.  Där var det för kallt för dem. 

Jag tänkte hela tiden på att jag måste höja upp odlingsbäddarna. Men hur och med vad skulle jag göra det? Frågan snurrade jämt i mitt huvud. När föreningen köpte in ett lass stallgödsel med mycket halm löstes mitt problem. Jag köpte direkt ett eget lass. 

Stallgödsel och halm höjde upp odlingsbäddarna, och nu övervintrar den kinesiska gräslöken. 

Vi grävde upp kolonilotten bädd för bädd och lade stallgödsel underst, precis ovanför den blöta alven. Det blev ett ca 30 cm tjockt lager av stallgödsel under lottens ursprungliga jord. Bäddarna blev alltså 30 cm högre än tidigare. 

Men jag blandade inte med lottens jord. Varför inte? Jo, för det första använde jag stallgödsel för att höja jordnivån, för det andra för att få bra jord i framtiden, eftersom stallgödsel och halm bryts ner och ger näring till växter och samtidigt medför mycket maskar. Detta gav mycket bra resultat, jag fick fina och goda grönsaker redan 2016.  

Hösten 2016 köpte jag ett lass till, men då började jag blanda den med lottens jord direkt. Jag upptäckte då att stallgödsel håller växter varma under hösten (nedbrytning pågår)  och vi kunde nu skörda mycket på senhösten. Efteråt köpte jag två lass varje år, vår och höst. Men nästa år kan jag inte köpa lika mycket längre eftersom lotten redan är högre än föreningens allmänna huvudgång. 

Jag tycker att stallgödsel (nästan halvt brunnen när jag får den från ridskolan) blandad med mycket halm är bra. Med det är historiens slut. 

Stallgödseln är så rik på halm att det ser ut som om marken är marktäckt med halm.

Hur och när gödslar du? Och använder du gödselvatten? 

Gödselvattning sker bara när jag förkultiverar hemma. Det händer aldrig (hos mig) när plantorna växer på sin plats på odlingslotten eftersom det finns tillräckligt med näring i mina bäddar. 

Den kinesiska broccolin sås på dubbelt hushållspapper. Nu är det dags att ge dem egen kruka. 

Det är smart att sätta fyra plantor per kruka, en i varje hörn. Krukorna fylls med jord och vattnas underifrån med flytande näring. 

När fröna har grott, fått rötter och ofta två babyblad (hjärtblad) behöver de flyttas till krukor. Då gödselvattnar jag första gången. Men jag sprejar inte gödselvatten på frö eller groende frö, eftersom det finns tillräckligt mycket näring i frön. De två första babybladen (hjärtbladen) ger näring till växten.

Jag fyller små krukor (6×6 cm) med planteringsjord som får stå i tråg med ljummet vatten som jag tillsätter flytande ekonäring i. Jorden suger upp vattnet tills den är genomblöt (det tar lite tid). 

Nu flyttar jag de små babyplantorna till krukor. Jag gör planteringshål med grillpinnar i krukans fyra hörn eller bara mitt i krukan. Jag använder också grillpinnar när jag planterar de små plantorna i krukorna. Det är kanske inte så lätt för er som inte är vana vid att använda pinnar när man äter. Jag behöver inte vattna vid planteringen, jorden är redan blöt. 

Sedan gödselvattnar jag då och då. Hur ofta beror på hur mycket solljus växten får.  Jag har ett par tumregler:

I februari gödselvattnar jag en gång, i mars två gånger, i april tre gånger och i maj en gång i veckan. Jag gödselvattnar alltid med ljummet vatten underifrån, det ger växten en puff att växa. Detta fungerar också för andra inomhusväxter. Det är inte bra att vattna uppifrån. Det gör jorden tätare och tätare. Då andas rötterna inte bra.

Jorden grävs på våren, och jordkokorna får ligga upp och ner några dagar så att de luftas, men de får inte slås sönder. 

Bädden måste förberedas innan sådd och utplantering. Gräv upp jorden ordentligt, låt den vara upp och ner och i stora bitar för att vädra jorden/bädden. Min pappa sa alltid till mig att aldrig slå sönder bitarna utan att låta dem ligga öppet så att de vädras. Det här är mycket viktigt.  Låt bädden stå så i ett eller flera dygn. Hur länge beror på hur snabbt plantorna måste ut och hur mycket man vill och kan jobba. Jag blandar sedan stallgödsel och jord och jämnar ut, och jag gör i ordning gångarna mellan bäddarna.  

När jag sår direkt i jorden brukar jag först vattna ordentligt. Sedan väntar jag tills jorden är lätt fuktig (inte kladdig). Då gör jag en såfåra i jorden. I den lägger jag pelleterad kogödsel blandad med lite jord. Sedan sår jag fröna och vattnar försiktig med vattenkanna med sil (gå fort med vattenkannan). Sist täcker jag fröna med 2 cm jord. Därefter skyddar jag bädden med fiberväv som jag lägger på bågar av elrör så att tunnlar bildas. Jag vattnar inte mer innan de kommit upp. Stallgödsel används på samma sätt som pelleterad kogödsel, men då är fåran djupare och jag lägger ut mer stallgödsel än pelleterad kogödsel.

 Utplantering på friland i planteringsgropar. Runt plantorna myllas pelleterad kogödsel ner. 

Vid utplantering gör jag ett hål i jorden (lite större än krukan). Jag lossar plantan ur krukan och sätter ner den i hålet. Jag fyller på med jord runt plantan så att den står stadigt. Därefter lägger jag en eller två handfull pelleterad kogödsel runt plantan. Sist täcker jag den pelleterade gödseln med jord. Sedan vattnar jag lite med vattenkanna (jag går fort med vattenkannan).  Klart! Jag vattnar sedan vid behov. Men jag gödslar inget mer för näring finns redan i jorden och räcker ”livet ut”. 

När salladskålen är färdig för skörd är redan en ny omgång på tillväxt. .

Hur lyckas du med att hela tiden ha nya plantor att sätta ut?  

Haha, det handlar om planering och om erfarenhet. Man måste veta när man ska skörda och hur lång tid det tar att driva upp nya plantor. Vet man det är det lätt att räkna ut när det är dags att så nya plantor. När till exempel sparrissallaten fått 15 cm stjälk så vet jag att det är dags att så en ny omgång sparrissallat.

I februari-mars sår jag kinesisk selleri, tomat, chili, paprika och aubergin. Resten sår jag i mars, april. Men pumpa, gurka och squash i april, bönor i maj.  Daikonrättika och resistent salladskål sår jag i början av augusti. Jag både förkultliverar salladskål och sår direkt i jord på lotten. 

Eftersom det finns en svampsjukdom i jorden i vår koloniförening som gör vanliga korsblommiga växter sjuka (de får deformerade rötter) , t ex salladskål , så får jag bara skörda småplantor, men sår flera omgångar per säsong. I år har jag skaffat frön till resistenta sorter. 

I mitten av september såddes det sista på friland. De kommer att ge fina småblad, mest salladskål.

Vädret avgör hur mycket skörd det blir av de här småttingar, som planterades ut 26 september.

Jag har nästan alltid små plantor som väntar på sin tur att planteras ut. Den 26 september flyttade jag ut de sista salladskålsplantorna i det lilla växthuset. De tål lite kyla. Vi kan räkna med att skörda dem någon dag i november. Hur stora de hinner bli spelar ingen roll, för små salladskålsplantor är godare.

Säsongen blir i mitt fall väldigt lång, från februari (första sådden) till november eller tills det snöar. Sista skörden brukar vara salladskål, kinesisk selleri, daikonrättika och vanlig grönkål. 

Det går åt massor av näring till alla stora och vackra pumpor, i år drygt 70, som tillsammans väger flera hundra kilo. 

Fakta om Zita

Odlingsplats: 100 kvm stor odlingslott på Järvafältet i Stockholm.

Odlingsmetod: kinesisk intensivodling, men anpassad till svenskt klimat. Odlar t ex mest under tunnlar av fiberväv samt i två små växthus. 

Odlar: mest asiatiska bladväxter, som salladskål och sparrissallat, men också chili, paprika, kinesisk gräslök, melon, pumpa, squash, tomat, bönor, daikonrättika, spenat mm. 

Salladskål är favoritväxten. Vackrare och godare än de man köper i affären. 


1 kommentar

My Emanuelsson · 9 oktober, 2020 kl. 11:09

Tack för bra tips!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *