Här tillverkas khachi, fermenterad supergödsel 

Vi stötte ihop med José Luis Restrepo @org.khachi och Adriana Tovar på en kolonilott i Skärholmen en kulen eftermiddag i maj. Området låg öde och jorden var fortfarande kall. Men José Luis och Adriana hade hunnit röja en igenvuxen odlingslott och bygga en välordnad odling med robusta träramar, fyllda med bördig jord.

Det visade sig att deras passion är jord och att fermentera gödsel enligt en metod som praktiseras i hela Latinamerika och i synnerhet i deras hemland Colombia. Där kallas metoden ”bocashi”,  ett namn som skulle leda till förvirring här. Därför har José Luis valt namnet ”khachi”, som är quechua och betyder mat blandat med jord.  Under en presenning på parets odlingslott låg en hög med syrligt doftande khachi. 

– Det  handlar inte bara om att gödsla utan också om att bygga jord, förklarade José Luis. 

I en khachihög är det inte EM-bakterier som sätter fart på jäsningen utan något så banalt som bakjäst och yoghurt. En annan skillnad är att fermenteringen sker i en aerob process. Många med mig har utgått från att fermentering kräver syrefria miljöer, men samma nyttobakterier kan leva och ha hälsan i en aerob process.  

Men kanske är det ändå mer korrekt att definiera khachi som en supersnabb kompostering, vars resultat inte bara är gödsel med högt näringsvärde utan också ett myllrande liv av nyttoorganismer. Och ju mer liv i jorden, desto mer koldioxid hämtas från atmosfären och binds i jordarna. 

José Luis var ekobonde i Colombia men också lärare i ekoodling. Han arrangerade workshops och höll föredrag om mikrolivet i jorden. Nu läser han svenska för att kunna sprida sina kunskaper i Sverige.  

Fördelarna med metoden är snabbheten, två veckor, men också det låga priset. En princip är att bönderna ska kunna använda det material som är tillgängligt på platsen och till ringa eller ingen kostnad. Det betyder att hönsgödsel kan ersättas med till stallgödsel (kogödsel eller hästgödsel), melass med  honung osv, kalk med aska osv.   

För José Luis är khachi inte bara en metod för att skapa en levande jord utan också en politisk handling. Metoden bidrar till att Colombias  småbrukare blir ekonomiskt oberoende och inte längre är i klorna på multinationella kemiföretag. 

Khachi är ofta ett samarbetsprojekt mellan odlare i byn. Här sker ett kunskapsutbyte som José Luis beskriver som lika viktigt som själva khachihögen. Det är ett sätt att återvinna den kunskap som gått förlorat under industrijordbruket.

Den som startat khachirörelsen är forskaren och agronomen Jairo Restrepo, också han från Colombia. Han är ett stort namn inom ekojordbruk i Latinamerika och har bland annat jobbat som rådgivare åt FN.  

Enligt hans siffror ägs 80 procent av jorden av 1 procent av befolkningen. Jordbruket  kontrolleras av stora konglomerat av kemiföretag  som bedriver ett industrialiserat jordbruk. 

Det har lett till att jordarna utarmats och förgiftats. Fattiga småbrukare har slagits ut, och mångfalden av lokala frön har krympt i snabb takt. Eller som Jairo Restrepo sammanfattar det industrialiserade jordbruket:

– De för ett krig mot naturen. Vi vill arbeta med naturen.

En månad senare håller José Luis sin första workshop i Sverige. Den äger rum på en odlingslott i Skarpnäcks fritidsträdgårdar tillsammans med ett gäng kolonister. Även organisationen FIAN Sverige som arbetar för rätten till mat var med på workshopen. Efter två timmars hårt arbete med spadar och skottkärror är khachin lagd. Hönsgödsel, jord, jäst, yoghurt, vetekli mm har blandats omsorgsfullt. Ett halvt ton khachi blev resultatet. Det räcker till 100 kvadratmeter. 

De närmaste två veckorna vänds högen flera gånger. Redan efter ett par dagen har temperaturen stigit till närmare 70 grader. Då måste mer syre in i högen, som vänds skyndsamt. Två veckor senare sprids materialet på kolonilotterna.

I Colombia tillverkar bönderna också en flytande näring enligt delvis samma principer som khachi. Kanske kan det bli ett alternativ till de flytande ekonäringar som i Skandinavien visat sig vara kontaminerade med bekämpningsmedel. Vi ser fram emot en workshop i ämnet. 

Nedan får du recept på khachi. Men ännu enklare är att kolla vår youtubefilm som visar hela processen. Den finns även på vårt instagramkonto   

Recept på khachi

250 kg hönsgödsel 

100 kg jord från platsen 

20 kg lättströ 

30 kg grillkol som krossas (eller färdig biokol)

20 kg veteklipellets 

5 liter melass  

350 gram bakjäst

1 l yoghurt 

100 liter vatten 

  1. Rör ut jäst och yoghurt i en hink med vatten. Blanda sedan i melassen och fyll på med vatten så att du har 100 liter av vätskan. Blanda 20 kilo vetekli med en hink vatten. Krossa sedan 30 kg grillkol. 
  2. Blanda nu lager av gödsel, strö, jord, krossad kol, vetekli i den ordningen. Ju fler tunna lager, desto bättre blandning. Maxhöjd 140 cm. Skvätta hela tiden vätskan på högen så att den blir jämnt fuktig.  Vänd därefter högen två gånger. Nu ska du kunna krama materialet i händerna utan att det kladdar och kletar. Täck högen med en presenning. 
  3. Därefter vänds högen 1-2 gånger per dag under en vecka. Efter sista vändningen får högen vila i fyra fem dagar. Sedan är det färdigt att användas. 
  4. Förvara den färdiga khachin under tak. En ekologisk jord gödslas med 2 kilo khachi per kvadratmeter två gånger per säsongen. En konventionellt odlad jord behöver det dubbla. 
Kategorier: Gödsel

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *